Eller kanske inte helt ny hobby, nygammal är nog mera rätt.
För tre år sedan fastnade jag för nålfiltning, så roligt det var... ett tag, jag stack mig AJAJ (nålarna har en massa hullingar, ja ni kan ju tänka er- AJ) och så tog det så lång tid att göra saker med nålfiltning, jag är ju sådan av naturen att det ska bli resultat, annars så tröttnar jag :-) Jag började ju inte heller med det som går fort att filta.
Ja ja detta var för tre år sedan, ullen blev nerpackad och filtnålarna bortglömda.
Tills för någon helg sedan då jag stod som vakt på Mariannelunds konst och hantverk. Kvinnan jag stod tillsammans med var samtidigt med på sin "Ull-junta" i lokalen bredvid. På "ull-juntan" höll man på med olika tekniker men det gemensamma var ull. Det var olika tovningstekniker, och det nålfiltades blommor på en väska, det gjordes figurer och hjärtan.
Tillsaken hör att jag dagen innan hade fastnat för tovade spindlar, som jag såg och köppte.
Så inspirationen jag fick från de som var på "Ull-juntan" plus de urläckra spindlarna resulterade i att, jag ställde mig vid diskbänken och tovade.
Det som var det tråkigaste var att vänta på att de skulle torka så jag kunde nålfilta ögonen och fixa ben :-)
Av bara farten så nålfiltade jag en "lyckoängel". Och ja jag stack mig, körde nålen hårt ner i tummen. AJ, sedan dess har jag inte hållit i filtnålarna... Får se om jag kommer nålfilta snart, eller om det ska ta tre år???
Kvinnan jag jobbade med tipsade om att man kunde skapa spöken genom att tova. Detta hade hon testat med förskolebarn. och jag har nu testat med PrinsT som är två år. Det funkar!
Först fick han ta två ull bitar och dra lite i dem, lägga dem på plasten och så spreja såpvatten - massor.
Därefter rullar man, rulla rulla och så blir det en tovad matta
Den tovade mattan sätter man över mammans tumme och så snurrar man!
Och så blir det tovade spöken som behöver torka.
Ja vi hade en rolig stund tillsammans :-)
